onsdag 10 mars 2010

Vem speglar vem

Var och såg satanisterna på stadsteatern idag... mycket stolar på scen med synkade rörelser, intressant. Jag tillåter mig att sno ett citat som stod i programbladet:

Världen är alldeles för farlig att leva i
- inte på grund av de människor som gör det onda,
men på grund av de människor som står bredvid
och låter dem göra det.
Albert Einstein

Jag måste själv bli tydligare med mitt uttryck,
'
mycket av det jag säger och skriver finns även mellan raderna.

Det jag tycker är självklart kanske inte är självklart för den som är mottagare.

Vi gör också det i gestaltningen, finns det en risk att såra någon, provocera någon?

-Självklart

Det beror också på vilket syfte man har, som vi diskuterade under dagen.
- Vilken eller vilka trådar vi vi belysa?
M tog också upp vikten av att var medveten vilka reaktioner vissa moment i vårt performance kan ge. Är jag beredd att göra dessa moment och kan jag stå för dom? Mycket av det vi förmedlar är viktigt men behöver man provocera och göra publiken till en del? Jag blev utsatt i dag när jag satt i publiken på stadsteatern. Skådespelarna förde dialog riktat mot publiken och en av skådespelarna stirrade mig rakt in i ögonen och talade om onska. Oerhört effektivt sätt att låta oss bli en del av det som händer.
Så kanske behöver vi provocera för att etsa oss fast i publikens tankar.







Inga kommentarer:

Skicka en kommentar