I fredags framförde vi vår gestaltning och det blev ett fantastiskt starkt framträdande av gruppen. Vårt slutgiltiga performance innehöll flera delar från tidigare sammanslagning men även nya delar hade tillkommit. Inspirerade från Roy Anderssons film "Du levande"skapade vi en kontrastverkan i vår gestaltning. Jag tyckte om kontrasten att några agerade genom att äta popcorn samtidigt som andra agerade på scen, det låter absurt och det var det men det band ihop scenerna på ett bra sätt. Jag ser de små detaljerna som förändrats under processens gång vilket gjorde att vårt performance fick ännu fler ingångar till fria tolkningar.
I arbetet som storgrupp var det många diskussioner kring den röda tråden i gestaltningen, dessa diskussioner fick aldrig några direkta avslut och inga fasta överenskommelser i gruppen. Jag tycker att vi fick en förklaring till detta i fredagens gestaltning och den respons som efterföljde med så olika tankar kring de olika karaktärerna. Min tanke har hela tiden varit att det otydliga gör det intressant och man ställs inför en större utmaning i sin tolkning. Ett alltför tydligt budskap hade inte fått det bemötande som vi fick, med känslor som både var arga, ledsna och förstående.
När jag blickar tillbaka på gestaltningen ser jag det som naturligt att ta med mig denna erfarenhet i min kommande profession. Utifrån små medel och utgångspunkter har jag lärt mig hur man startar en resa. Leif Strandberg (Vygotskij i praktiken) skriver att människan använder sig av olika verktyg när hon agerar och att det är verktygen som är inspirationskällan till vad vi gör. Det som alltså gör resan intressant är jag själv för det är jag som sätter gränserna var den ska börja och när den skall sluta. Det finns dessutom många hinder på vägen såsom rädsla, ångest och konflikter men det är också dessa som gör att man får en förståelse för sig själv och sin omgivning. I det aktiva deltagandet stimulerar man också fler sinnen vilket medför att man kommer ihåg, exempelvis kommer jag ihåg alla bilder som vi diskuterat under de sokratiska samtalen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar